Yes, it’s stereotyped

Nej, man ska inte läsa kommentarer på dags- och kvällstidningars sajter. Man förlorar så lätt tron på mänskligheten då. Som en del kommentarer jag läste kring historien om den hiv-spridande mannen som raggat upp småflickor.

Med en gång flyttas så himla mycket fokus från ett jäkla äckel till man till hur puckad man får vara som småbrud. Om att tjejerna borde kallas horor, att de har psykiska störningar, att de borde hängas ut med bild de också, att de gör män mer kvinnohatande etc etc.

”jag blir så arg, ledsen och besviken när jag ser hur lättmanipulerade dagens tjejer är att få i säng… Kanske ARABERNA har en baktanke med sin stränga, hårda kvinnosyn TROTS ALLT”

Jaha, vi ska bli hårdare mot dessa tjejer, för att de på nåt sätt skulle vara till skam för oss andra? Skulle det inte kunna vara tvärtom, att det är vi andra som har skuld i att vissa tjejer inte blir sedda på något annat sätt, inte tror sig bli sedda utan att lägga sig platt för dem som för en gång skull ger lite uppmärksamhet, vem det än må vara?

En del av mig vill skrika ”Puckade brudar!” En annan del blir så jäkla arg att det så ofta blir offren som blir boven, liksom i våldtäktsrättegångar där det har en förmåga att bli mer intressant hur kort kjol tjejen hade än vad 17 killen skulle där med sin kuk att göra.

Ytterligare en del av mig minns hur det var att vara 14 och få chatta lite oskyldigt på nätet för första gången, och vilken spännande värld som öppnades. En tonårig pojke i Örebro cyklade tydligen flera kilometer varje dag till det lokala biblioteket bara för att chatta med mig bara mig. I alla fall sa han att så var fallet. Jag undersökte aldrig saken närmare.

Som ung tjej är man verkligen ute efter bekräftelse. Jag vet inte varifrån det kommer. En del blir bekräftade genom att få de snyggaste killarna, en del genom höga betyg, en del genom att synas och höras. Själv var jag hög en hel vecka efter att min svensklärare berättat för hela klassen att jag hade bäst ordförråd av alla.

Vi är så olika, men ändå så lika vi flickor i tonåren. Förmodligen pojkarna också, men kanske är det alldeles för få hot_girls som raggar på dem och lovar guld och gröna skogar. Kanske är det mer OK för en kille att ha en sexualitet. Kanske finns det inget som heter ”en dålig pojke” som jämförs mot ”den fina pojken”. Jag vet inte.

Sen växer man upp och får bekräftelse för att man har bra jobb och snygg lägenhet och tät pojkvän. Eller också flyttar man in i big brother-hus och blir sedd sedd sedd.

Nothing changes, everything is old. Och kanske är det fel och snett och alltihopa. Men vad som är etter värre är alltid de som utnyttjar svagheter och de svaga. Som just hiv-spridande nätraggare.