Ömhet

28 mars, 2008 at 7:44 e m | In drömmar, idag, jobb, självkritik | 1 Comment

Det är fredag, jag är trött eventuellt febrig. Och jag blev precis lagom sugen på ett avgrundsvrål. Man skriker för lite i dessa dagar.

Några dagar innan mens ömmar det sådär skitont men jag var inte beredd på att omvärlden skulle ömma den också.

Lyckades tappa bort flera timmars jobb idag genom några simpla klick, pucko jag, pucko dator. Fick just reda på (genom att kolla jobbmejlen hemifrån en fredagkväll min självdestruktiva varelse) att en kurs jag skulle ha gått och har betalat snordyra oombokningsbara biljetter till blev inställd, kaputt, inget mera. Skulle ha hälsat på syster samtidigt också. Men nej.

”Tack för ditt intresse”, tack kära du, jag är så tacksam för alla kvittrande bulldozerfascister som reproducerar sin svarta galla via mejl. Nycker dessa nycker och jag vill inte veta nåt mera.

Nu återstår bara restskatt (har alla andra fått deklarationen utom jag?), att jag faktiskt är sjuk på riktigt och inte bara psykosomatiskt, och att grannarna på våningen ovanför börjar kissa sådär äckligt och ljudligt så jag tror att det snart kommer skvätta rakt på mig. Inte kan de väl ha sin toalett rakt över mitt skrivbord? Så bygger man väl inte hus?

(Eller varför inte, världen kanske är till för att göra mig besviken. Jag som skulle rädda alla barnen och djuren och göra revolution eller nåt. Vad hände? Vad är jag för ett halvfabrikat som gnäller över småspik?)

Ska nog sova på saken. Och vakna härligt kvittrandes. Jag kan jag också. Sägs det.

Estetiska effekter

23 mars, 2008 at 11:32 e m | In dåtid, idag, jobb | Leave a Comment

Hittade dem! I mitt eget badrum dessutom… *Host* Borde nog storstäda lite oftare… Nog för att badrummet är stort nog att vilja drömma om en mindre relaxavdelning alternativt discogolv i ena hörnet men detta var ju löjligt. Nu glömmer vi det hela och glädjs istället åt hur bra jag är på att gömma saker och vad trevligt det är att hitta saker. I just did it to please myself. Eller så.

Förra Annandag påsk såg jag kattungar födas under en solstol vid kanten av Atlanten. Denna annandagen kommer antagligen inte slå det, inte ens komma i närheten.

Detta har varit en slackerpåsk och även om intrycken har varit få har jag nånstans gillat det, hasat runt i tofflor och mjukisbrallor och dretgammal och trasig t-shirt och en mössa ovanpå det, drickandes påskmust och youghurt direkt ur förpackningen (just det gjorde jag givetvis bara för den estetiska slackereffekten, varför inte leva upp till slitna klyschor när man har chansen, dvs ingen ser på ändå?)

Jag har börjat nytt jobb också. Skrivbordsjobb. Klart man är lycklig.

Snillen spekulerar: Göra gott

9 mars, 2008 at 10:39 e m | In TV, jobb, kulturgärning, media | Leave a Comment

J: (19.50.35)
Jobbgnäll är ändå ett sundhetstecken så till vida att man inte gett upp än. Är man likgiltig inför sitt jobb kan man lika gärna lägga av.

J: (19.52.33)
Man filosoferar så olika vad gäller jobb. vissa tycker det är ok att ha nåt att leva av dvs jobb och nåt annat att leva för dvs en meningsfull fritid. Jag tror väl mer på att det där måste flyta ihop nånstans och att man måste gilla det man gör hela dagarna annars går man under. Jag har väl också kritieriet att jag ska göra nån form av skillnad i mitt jobb också. Att det ska betyda nånting för…

J: (19.52.49)
andra. det där är ett svårt kriterium.

J: (19.55.25)
som den nöjesskribent man har varit ibland kommer man mitt i allt på hur meningslöst det är att sitta och göra en beskrivning av Ernsts äventyr på sommartorpet tex. Till vilken jävla nytta då? Hur räddar det världen liksom. Sen kommer jag på att det finns värre meningslösheter som folk som jobbar med reklam och ba: hur ska vi marknadsföra det här verkningslösa bli-smal-pillret egentligen?

J: (19.55.37)
Då känns det genast lite bättre.

H: (19.59.28)
Jag kan inte tänka mig att inte göra något meningsfullt på jobbet bara för att leva för fritiden. Fritiden är så kort i jämförelse. Har haft sån där braindead jobb där jag liksom börjat ruttna inneifrån. Ingen fritid i världen skulle kunna rädda ett sånt jobb.

Jag vill påverka andra människor på ett trivsamt sätt. Gärna att tänka positivt och ta vara på sina förmågor. Tro på sig själva.

H: (19.59.37)
Lärare kanske skulle vara ett jobb för mig ändå

H: (20.00.41)
Mediebranschen kan kännas jäkligt meningslös på många plan. För att det är ytligt och en fjärt i rymden bland alla andra höga röster. Men då kan man ju jobba socialt med att vara en god medmänniska som får andra att må bra.

J: (20.01.29)
Hepp, jag har jobbat på Hermelin, den potential som gick till spillo där på meningslösheter var så påtaglig att den gick att ta på, den liksom skvalpade omkring på golvet vart man än gick, klafs klafs.

J: (20.02.46)
Mediabranschen kan göra bra saker, man måste ändå tro på att det går. Men man misströstar ändå en del dagar då toppnyheten är att Mat-tina har visat trosorna i Let’s dance.

J: (20.03.52)
Det där att påverka människor gör man ju inom media också precis som inom läraryrket. Man får helt enkelt ha på agendan att ”göra gott”.

Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.